Ta ackorden G, C, D, Em och Am. Lär du dig gitarr med öppna ackord kommer de fem tidigt, och de låter bra ihop eftersom alla hör till tonarten G-dur. På kvintcirkeln ligger de samlade i en enda klunga. Den som kan läsa cirkeln ser också vilken tonart en låt går i.
Vad är en kvintcirkel?
Kvintcirkeln är en figur där alla tolv durtonarter står i en ring, ungefär som timmarna på en urtavla. Högst upp, klockan tolv, står C-dur. Varje steg medurs går en kvint upp: från C till G, från G till D, från D till A och så vidare. En kvint är avståndet mellan första och femte tonen i en durskala, sju halvtonssteg. På gitarrens hals är det sju band.
Varje steg medurs lägger också till ett korsförtecken. C-dur har inga förtecken, G-dur har ett, D-dur två och så vidare fram till Fiss-dur med sex. Går du i stället moturs från C kommer du till F-dur med ett b-förtecken, B-dur med två, Ess-dur med tre och så vidare. Moturs är varje steg en kvart, fem halvtonssteg.
Innanför durtonarterna står en inre ring med molltonarter. Varje molltonart står mitt för sin parallelltonart, den durtonart som har samma förtecken. Innanför C-dur står a-moll, innanför G-dur e-moll. Molltonarten ligger alltid tre halvtonssteg under sin durtonart, och den använder samma toner.
Längst ner möts de två hållen. Fiss-dur med sex kors och Gess-dur med sex b-förtecken klingar likadant, eftersom Fiss och Gess är samma band på gitarren och samma svarta tangent på pianot. Därför sluter sig ringen.
Hur läser man förtecknen i cirkeln?
Ordningen medurs är C, G, D, A, E, H och Fiss. Moturs är den C, F, B, Ess, Ass, Dess och Gess. I Sverige används två system för tonnamnen. Här används det traditionella systemet, där tonen under C heter H och sänkt H heter B. I ackordblad och hos flertalet notförlag och läromedel sedan 1990-talet heter sänkt H i stället Bb eller Bess, och H skrivs ofta B. I det nyare systemet betyder Bm på ett ackordblad H-moll.
Förtecknen kommer själva i kvintcirkelns ordning. Korsen läggs till som Fiss, Ciss, Giss, Diss, Aiss, Eiss och Hiss. B-förtecknen läggs till som B, Ess, Ass, Dess, Gess, Cess och Fess. Det ger två snabba knep för att läsa ett notblad:
- Med kors: tonen ett halvtonssteg över det sista korset är durtonarten. Ett kors, Fiss, ger G-dur. Två kors, där det sista är Ciss, ger D-dur.
- Med b-förtecken: det näst sista förtecknet är durtonarten. Två förtecken, B och Ess, ger B-dur. Tre förtecken ger Ess-dur. Ett enda b-förtecken är undantaget och betyder F-dur.
Hur vet man vilken tonart en låt är i?
På ett ackordblad finns inga förtecken att räkna, men ackorden räcker. Leta efter tre durackord som ligger bredvid varandra på cirkeln. Det mittersta ackordet är den troligaste tonartens tonika. En låt med G, C och D går i G-dur, eftersom G ligger mellan C och D på cirkeln.
De tre ackorden har egna namn. Tonikan är tonarten själv, ackordet där låten känns hemma. Dominanten ligger ett steg medurs och vill tillbaka till tonikan. Subdominanten ligger ett steg moturs. I D-dur är tonikan D, subdominanten G och dominanten A.
Är låten i dur eller i parallelltonarten i moll? De använder samma ackord, så frågan avgörs av vilket ackord låten vilar på. En låt med Am, C, G och F som börjar och slutar på Am går i a-moll, trots att alla ackord också finns i C-dur. I moll spelas dominanten ofta som durackord, så i a-moll dyker E upp i stället för Em. Ett E-durackord i en låt som annars ser ut att gå i C-dur är därför ett tecken på a-moll.
Spela tonikan du gissat på och nynna melodin över den. Känns det som att landa i slutet av en fras har du hittat rätt.
Vilka ackord ingår i C-dur?
Bygger du ett ackord på varje ton i C-durskalan får du sju ackord: C, Dm, Em, F, G, Am och H förminskat. Samma mönster gäller i alla durtonarter. Första, fjärde och femte ackordet är dur, andra, tredje och sjätte är moll, och det sjunde är förminskat. Är begreppen nya kan du läsa mer om skillnaden mellan dur och moll.
På kvintcirkeln syns sex av de sju ackorden på en gång. Ta C och dess två grannar, F och G. Lägg till de tre molltonarterna innanför: d-moll, a-moll och e-moll. De sex ackorden bildar en tårtbit på cirkeln, och den rymmer tonartens vanligaste ackord. Vrider du biten ett steg medurs får du G-durs ackord: G, C, D, Em, Am och Hm. Där är de fem öppna gitarrackorden från början, alla i samma bit.
Biten är också ett verktyg för att byta tonart, att transponera. Om en låt i G-dur ligger för lågt för din röst kan du flytta alla ackord ett steg medurs till D-dur. G blir D, C blir G, D blir A och Em blir Hm. Ackorden står i samma förhållande till varandra, så låten är densamma i ett nytt läge. Ett steg medurs ger D-dur. För en låt som ligger för lågt gäller läget sju halvtonssteg högre, ett stort hopp för rösten.
Samma bild hjälper på klaviaturen. Där syns tonarterna i mönstret av svarta tangenter. C-dur använder bara vita tangenter, och för varje steg medurs kommer ytterligare en svart tangent med, fram till H-dur som använder alla fem.
Vilka tonarter finns det?
Det finns 12 durtonarter och 12 molltonarter, 24 sammanlagt: en dur- och en molltonart för varje ton i oktaven. På papperet finns ändå 15 durtonarter med olika namn, eftersom tre av cirkelns positioner har två stavningar: H och Cess, Fiss och Gess samt Ciss och Dess. Ciss-dur med sju kors klingar likadant som Dess-dur med fem b-förtecken.
| Durtonart | Förtecken | Parallelltonart i moll |
|---|---|---|
| C-dur | inga | a-moll |
| G-dur | 1 kors | e-moll |
| D-dur | 2 kors | h-moll |
| A-dur | 3 kors | fiss-moll |
| E-dur | 4 kors | ciss-moll |
| H-dur eller Cess-dur | 5 kors eller 7 b | giss-moll eller ass-moll |
| Fiss-dur eller Gess-dur | 6 kors eller 6 b | diss-moll eller ess-moll |
| Ciss-dur eller Dess-dur | 7 kors eller 5 b | aiss-moll eller b-moll |
| Ass-dur | 4 b | f-moll |
| Ess-dur | 3 b | c-moll |
| B-dur | 2 b | g-moll |
| F-dur | 1 b | d-moll |
Tabellen följer cirkeln medurs från klockan tolv. Läser du den uppifrån och ner har du gått ett varv, en kvint i taget, och kommit tillbaka till C.
Det finns ramsor som hjälper dig att minnas ordningen. ”Ge dem alla en Hel fisk” ger korstonarterna G, D, A, E, H och Fiss. ”Frosten berövade Esters aster dess gestalt” ger b-tonarterna F, B, Ess, Ass, Dess och Gess.
Nästa gång du sitter med ett ackordblad kan du ringa in ackorden på cirkeln. Hamnar de i samma tårtbit vet du tonarten, och du vet vilka ackord som ligger närmast till hands om du vill prova något eget.
Senast faktagranskad: 14 oktober 2026